Žodžiai dainai: Medina. Other. Förbjuden Frukt.

Alibi :

Vi hade traffats nagra ganger i smyg
nangang pa cafe promenerat i skogen bredvid mitt hus
pa en led som va mysig, knappt natt folk
sa vi kunde glida runt dar i fred
jag visste om att om nan skulle fa reda pa natt
sa skulle helvetet falla ner over oss
och ja sa till henne flera ganger
(ey det e lika bra att vi lamnar det nu innan det e forsent)
men da blev hon sur, hon ville mkt mer
men hon va fangslad i kedjor,
gjorda av familjens heder och kulturens seder
det va svart for oss bada men mest for henne
jag hade ju ett val medans hon var last i hemmet
o karleken brann och dom fa natter vi hann
traffas en stund, vare javligt svettigt och varmt
imman kladde mina fonster och vi skrev in vara namn
a hjarta - lika med sant
hennes svarta har va sa lent och doftade harligt
och hennes bruna ogon fangade mig som en fe med sin narhet
jag steg upp som solen nar hon bruka le mot mig arligt
ja va kar, utan motstycke farligt begar
hennes skratt va fortrollande,
varje gang vi ville kyssas fick vi se till att ingen kollade
hon gjorde mig hel och jag ville ha hennes hand
jag ville att hon skulle heta jammali i efternamn
men hon forsvann plotsligt en natt, jag blev som besatt
ringde henne tusen ganger, och allting blev svart
en vecka efter laste jag en notis i bladet
en ung flicka hade blivit mordad av sin fader

Refrang:

(arabiskt nynnande)

Sam-e :

Slojan doljer hennes vackra drag
min blick fastnar nar hon gick forbi
jag ville saga hej men hann angra mig
sa hon hann svanga av dagar gar hon hangde kvar
i mitt huvud varje natt som hunnit ga sen den dan
jag fraga runt om det fanns nan som visste vem hon va
jag gick igenom hela orten men fick inga svar
satte mig ner pa en bank for o tanka till
o blev smatt blandad av ett ljus som ba blankte till
langst upp i ett fonster sag jag henne titta ut
hon sag mig ,vinka blygt hon skamdes nog
jag gick o stallde mig precis bredvid hennes port
fast bakom henne kom de nan o stangde fonstret fort
ett svagt skrik hordes fran hennes hem
de ryser till i min kropp jag gar tillbaks till min bank
forbluffad, kan inte sluta tanka pa vad som har hant
kollar upp igen men ser att dom har dragit for sin persienne
plotsligt ser jag porten oppnas o hon kommer ut
ingen sloja pa huvet hon springer fram allt hon kan
nan minut efter, kommer det ut en kraftig man
(ti weenek enti ersha ja sachta)
jag vet att man tar seden dit man kommer
men d jag inte ser e hur man kan lagga en hand pa sin egen dotter
men hur man lever e val upp till var o en ville bara veta hennes namn
innan jag gav upp mitt hopp
annu fler natter gick forstar knappt dessa kanslor jag fick
sanker min blick o samlar mod
gar sakta upp mot hennes port d verkar tyst
sa ja kollar ner i brevladan o knackar pa

Refrang:

(arabiskt nynnande)